3 August.
I lördags var det en galamiddag med Toms jobb, de skulle samla in pengar, äta mat och prata lite om organisationen. Organisationen hjälper barn som blivit misshandlade eller på annat sätt hamnat på barnhem att få en familj, ett nytt hem. Tror de fick ihop ca. $40,000 den kvällen.
350 gäster var bjudna och jag och Lena volontärarbetade under kvällen. På förmiddagen fick jag åka och köpa svarta byxor, skor m.m. som vi kunde ha på kvällen. Kom dit innan alla andra och fick hjälpa till med att ställa ut förrätt, lite tallrikar osv. Vi kom dit vid 4 och skulle inte servera förrän vid 7.30, vilket blev lite segt när vi ställt iordning allt. Hade även skoskav och var megahungrig. Hade ätit 4 pannkakor på morgonen (amerikanska, omg, trodde inte de skulle vara så godaa!) och sedan när jag och Julie gått i affärer i typ 2 h åt vi var sin pretzel (kringla). Men det fanns appetizers som blev över, frossade på coctailtomater, blomkål, ägghalvor och kalkon. Sen efter serverandet så blev det även massor av mat över till alla som jobbat och även efterrätt, så rullade nästan ut därifrån, hehe. Själva serveringen gick både bra och dåligt. Jag och Lena hade så roligt ihop och båda var helt oerfarna, och av en slump (vi var de som klätt upp oss finast) fick vi de borden längst fram med typ "ledarna" att servera. Hehe, råkade kanske sticka en armbåge ivägen för någon och hälla upp drickan en halv meter från själva glaset så ganska mycket hamnade på duken, men oh well. Pratade med några av Julie och Toms vänner, bl.a. ett par som varit i Jönköping och Stockholm och som hela tiden sa "Joenkeping", det var så kul och de var så intresserade av Sverige! Blev i vart fall klara där vid 10-tiden.
Sen åkte jag och Lena till affären och köpte glass och hyrde film, Pitch Perfect, very cheesy amerikansk college-film. De andra kom hem och så var den dagen slut.
femtonårs- och avskedskalas!
I onsdags var det kalas för bror min, men även lite avsked för mig, också så himla mysigt och bra. Sa hejdå till nästan hela släkten och några vänner också. Fick lite fina saker också, men de får jag visa en annan gång, här kommer några bilder!
Farmor och farfar, mamma och mormor. fina allihopa. <3
Ellen och Adam, resten tänker jag inte namnge, haha.
Jag hade bakat cupcakes (första gången) och blev så otroligt glad när de blev såhär då jag egentligen inte alls brukar lyckas men bakning, hehe. De var förutom så fina väldigt goda (enligt mig)! Hittade inga flaggor att sätta i så jag och mami gjorde våra egna, med amerikanska och svenska flaggan på var sin sida, mycket finare att alla var personliga enligt mig.
Johannes och farmor + farfar
Hejdå-fika!
Lite bilder från i tisdags, då jag hade vänner här på hejdå-fika!
Jag och Agnes + Alice innan det hela, fick otroligt fin hjälp av de två med att fixa iordning allt!
Elsa och Stina.
Nelly, Elin, Johanna, Hanna, Oscar, Gustav.
Moi, Johanna, Oscar, Gustav.
Johannaaaa.
Det var så kul att ha alla där och bara prata med alla, när man knappt setts på hela sommaren. Det var drop in och jag hade satt tiden 15-18, men folk var där från 14-22 istället, så mycket bättre <3
American Embassy.
Klockan 08.00 den 8:onde juli var jag i Stockholm och stod i en 100 meter lång kö utanför den amerikanska ambassaden. Jag hade fyllt i och skrivit ut vad som skulle tas med, förutom kuvertet där passet och ditt nya visum ska skickas tillbaka i. Jag hade fått instruktioner av STS att beställa vad jag trodde var ett kuvert från posten. Väntade på att det skulle komma i brevlådan, men hade ju heeelt missuppfattat vad det handlade om. Så när jag stod där i kön trodde jag att de skulle ha mitt kuvert på ambassaden. Jag hade fått en streckkod och ett slags kvitto som jag misstänkte hade något att göra med saken, direkt när jag betalat på posten (köpte online) och jag hade skrivit ut det och tagit med mig det för säkerhets skull. Det visade sig vara en bra chansning.
I kön frågade jag många andra, och alla hade med sig kuvert, några med 12 frimärken, andra med endast 1. Jag såg ingen som hade samma "kvitto" som jag. Blev informerad om att man var tvungen att ha med sig ett eget kuvert in, och som tur är hade jag världens snällaste pappa med mig som gick iväg för att köpa det någon kilometer bort medan jag stod kvar i kön. Han kom tlllbaka efter en halvtimme och då hade jag rört mig 2 meter framåt i kön. Efter 2 timmars köande var det äntligen (heh, var rätt nervös då) min tur att få gå in.
Den stora byggnaden stod en bit in på det inhängnade området och när man skulle in fick man först gå fram till ett litet "hus" vid staketet (är medveten om att denna beskrivning inte gör verkligheten rättvisa) och där skulle man lämna in passet. Sedan stod de poliser innanför och bad en visa skosulorna (så man inte bar med sig bomber under skorna), innan man fick komma in och göra en vanlig flygplats-undersökning. Därefter fick man följa en gul linje(och senare en liten gång) upp till det stora huset. Jag hade förväntat mig större väntrum, stenväggar och tre diskar som vid en flygplansincheckning typ. Istället var det som ett väntrum som såg ut precis som ett hos tandläkaren eller vårdcentralen. Stolar i rader, en tv, flera små luckor och bås där man skulle gå fram och göra det man skulle och en allmänt väldigt avslappnad miljö. Fick ta en kölapp det första jag gjorde och satt sedan och pratade med en kompis från STS-lägret, Anna, som var precis innan mig.
När det blev ens tur att gå fram med kölappen skulle man lämna in alla papper man hade med sig till en person i en lucka. Jag lämnade in allt utan post-kvittot, men la sedan in det mot slutet och sa något i stil med "jag har den här också, jag vet inte om det hjälper?" I vart fall så klippte hon ut "kvittot" och tejpa på kuvertet, och så var de klart! Kändes så otroligt skönt, det var kuvertet som flest hade gjort fel på, såg flera som fick nya instruktioner om hur de skulle göra. Själv satte jag mig och vänta på nästa upprop som var fingeravtrycken. Fick lämna avtryck av alla 10 fingrarna, gick snabbt och fick sätta mig igen. Nästa stopp var intervjun, som började med att jag fick ta om några fingeravtryck för det hade blivit något fel. Frågorna löd ungefär såhär:
- What are you going to do in America? (Vad ska du göra i Amerika?)
- How many years do you have left in school when you come back? (Hur många år har du kvar i skolan när du kommer hem?)
- Where in the US are you going? (Vart i USA ska du åka?)
- Have you gotten your host family yet? (Har du fått din värd-familj ännu?)
- Have you talked to them? (Har du pratat med dem?)
- Do they seem nice? (Verkar de snälla?)
Sedan fick jag tillbaka alla papper utom mitt pass, som kom 2 dagar senare med ett visum i kuvertet!
Mitt tips till er som ska till ambassaden någon gång är att fixa det där med kuvertet, fråga hellre flera gånger innan, det kunde jag gjort och sluppit viss stress. Och att komma i tid, de tar bara in folk på ambassaden fram till 11.00 eller om det är 11.30. När jag gick därifrån (10.45), var det lika lång kö som när jag kom.
Det var mitt besök på amerikanska ambassaden.
natt.
Om en vecka ligger jag i en hotellrum och kan antagligen inte sova. Ska då strax gå upp för att stiga på ett plan som tar mig över Atlanten. Jisses.
one week.
En vecka kvar tills jag sätter mig på det första flyget!!! Har idag kollat lite mer på skolbussar, skoltider och skolmat! Första chocken kom när jag upptäckte att jag kommer börja skolan 7.35 på morgonen. Kanske inte låter som så stor skillnad mot att börja 8.00, men det är det. Till skolan är det ca. 10 minuter med bil/buss och bussen går från min station vid 6.50 (verkar det som, är inte helt säker). Det betyder att jag måste gå upp vid kanske 6 på morgonen. Här i Sverige går jag upp vid 7.15 och cyklar de drygt 300 meterna på cirka 1 minut. Nåja, taggar ändå att åka i den gula skolbussen tidigt med alla andra elever!! Funderade även på om man kunde cykla någon dag, så man kan få lite motion, men känns inte som jag kommer vilja offra den sömnen för att sätta mig på cykeln och trampa iväg.
Man äter alltså frukost tidigt (eller äter i skolan där det finns att köpa), sedan har man 5 lektioner innan lunch som börjar 11.13 och håller på till 12.43 eller något sånt (gotta love deras obsession med minuter, haha). Men man har inte så lång lunch, man äter i 3 olika omgångar, man får en tid då man ska äta. Jag hittade en meny med vad lunchen brukade bestå av, och kan meddela att pizza och cheeseburgare stod överst på listan. Inser hur mycket jag verkligen kommer gå upp i vikt?! Efter lunch har man två lektioner till och slutar sedan vid 14.28.
Flygtider.
Igår fick jag reda på mina flygtider, vilket gör att det verkligen börjar kännas nära och mer verkligt.
Min resa kommer börja redan den 26:e, vilket betyder att det nu bara är 9 dagar kvar tills jag lämnar Lidköping! However så kommer jag bara flyga upp till Stockholm den kvällen och sova över där, för att sedan kunna gå upp tidigt och åka med ett flyg till London ungefär klockan 8 på morgonen. Väl i London är det ca. 3 h väntan på nästa plan som tar mig till Chicago! Det är den längsta flygresan och tar ungefär 8,5 h. Väl i Chicago har jag drygt 5 timmars väntan innan den sista resan med flyg. (Det är väl dock bra eftersom jag måste gå igenom massa kontroller och när jag kommer in till USA, och av erfarenhet så bukar det vara lååånga köer.) Det sista flygplanet tar mig till Kansas City, där min värdfamilj kommer stå och vänta klockan 21.00 (lokal tid) på mig! 4 flygresor, cirkus 20 timmars resande i sträck. Lär ju vara otroligt lycklig men också helt slut, haha.
Det som förövrigt är riktigt kul är att jag inte åker ensam på flygen Stockholm-London och London-Chicago. STS har gruppresor, så man har en personal från dem som åker med och hjälper till, men även så man åker med andra utbytesstudenter! Hittills vet jag bara två som ska åka med på samma flyg, en tjej från Stockholm och en från Frankrike (alla utbytesstudenter från hela Europa möts upp i London och åker på samma flyg över till USA). Jag tror det kommer vara superskoj att ha någon att prata med som är lika nervös, rädd, lycklig, pepp osv. som en själv! Sista resan kommer jag nog dock vara ensam, då alla ska åt olika håll från Chicago, men blir nog fett kul att åka ensam och bara sova eller något. Längtar fett mycket till 26:e nu, vill komma iväg!
160713
Idag var jag i Alingsås och hälsade på farmor och farfar! Lärde mig laga riktiga svenska köttbullar, bakade amerikanska cookies, stekte plättar, låste upp min telefon (så jag kan använda den i USA) och träffade på en otroligt söt hundvalp på stan! På vägen hem mötte vi upp brorsan och hans kompis på tåget. De hade varit på Liseberg och vunnit stjärnvinster. Och som den bästa bror han är (oftast, host host) så gav han mig lite resegodis jag kan ha under min drygt 20 timmars resa. Trevligt!
Förberedelser.
Jag är en stor tidoptimist och jag är så glad att jag hittills har lyckats få så mycket gjort inför resan, här är en liten checklista på vad som är gjort/ska göras:
- fixa visum - √
- köpa väska - √ (gjordes idag)
- växla lite USD att ha med - √
- gjort iordning med min telefon och simkort - ska bryta bindningen imorgon och måste även rensa telefonen på bilder och appar.
- skriva packningslista - kommer ske inom snar framtid
- eventuellt köpa ny kamera, en kompakt systemkamera - får se hur det blir.
- köpa adapter - √
+ 100 saker till jag inte kommer på just nu
Okej, det kanske inte låter som så avancerade saker alls, och det är det inte. Men när man vet att man måste göra det är det som att det tar så mycket längre tid, i alla fall för mig, för jag blir så noggrann. Jag satt lääänge och jämförde adaptrar med varandra och kollade om de funkade till ojordat/jordat, mer volt (så man kan ha fördelningsdosa) osv. Samma med väska, jämförde två väskor och fick tillslut tvinga mig till att bestämma mig. Så det tar tid. Mina dagar fylls förutom förberedelser av bak och matlagning till avskedskalaset, rensning och fixning i våra land (där jag odlar sallad, zucchini och rädisor bland annat) och så hejdåmöten med vänner. Därför blir det även sena kvällar. Idag blev jag klar med cupcake-bak vid 23.00 och imorgon ska jag till farmor och farfar och lära mig baka riktiga köttbullar á la farmor! Puss o kram
Tidigare avresedatum.
När mitt avresedatum skulle bestämmas började det med att jag fick reda på att man vanligtvis kom 5-10 dagar innan skolan började, eller, om värdfamiljen ville så kunde det bli tidigare. Jag ville helst åka så tidigt som möjligt, men visste inte hur lång tid det skulle ta med mitt visum. Jag och min familj kom då överens om att runt den 1:a augusti var ett bra datum. Då var det säkert att jag skulle fått mitt visum också. (Har fått hem mitt visum nu!)
Jag kontaktade STS för att få reda på flygdatum och resetid, då min värdmamma undrade det. STS skrev att de bara var personer som skulle på förläger i New York som skulle åka den 1:a, men att det fanns en gruppavfärd lördagen efter, den 3:dje som jag kunde åka med. Jag tyckte detta lät bra, men ville veta om det gick något tidigare. Fick svaret att ja, den 27:de juli, en lördag tidigare, går det en avresa.
Min värdfamilj fick ta beslutet, och de hade en sak den 3:dje, så de ville att jag skulle åka den 27:de. Vilket betyder att jag gick från att åka i augusti som kändes som en eeevighet fram, till att åka i denna månad, om bara ett par veckor. Pepp.
14 days.
14 dagar. 2 himla korta veckor. Det är så lång tid jag har kvar i Sverige. Har fortfarande inte riktigt fattat att jag inte ska börja skolan med alla andra på De la Gardie den 20:onde augusti.
Två veckor sen när vi allihopa träffades för sista gången på ett tag.
Lista inför året.
Vilket land ska du åka till?
USA
USA
Vilken organisation reser du med?
Jag åker med STS och i USA är det PAX jag har som organisation.
Hur/var skulle du helst vilja bli placerad?
Jag har ju redan fått placering och tror jag hamnat helt rätt! Jag hade aldrig någon delstat jag ville till sådär extra, men jag ville däremot inte hamna i Alaska. Dels på grund av vädret, men mest för att det ligger så off från resten av USA. Därför ville jag heller inte få placering på Hawaii.
Vad gäller familj ville jag innan jag fick familj helst ha syskon i min ålder, och det fick jag!
Har du fått familj eller gjort stat / region-val?
Jupp, jag har fått familj. De bor i Lee's Summit i Missouri. Staden har knappt 100000 invånare och ligger utanför den större staden Kansas City. Det är en mamma, pappa, två systrar (de har två barn som flyttat ut också) och en hund som heter Hank.
Jag gjorde aldrig delstatsval, det var något jag tänkt att jag skulle göra, men så tänkte jag om. Alltså det är roligare om det blir en överraskning, den bästa tänkbara familjen och ett ställe du aldrig någonsin skulle besökt annars. Alla de "coola" delstaterna kan man ju åka och turista i ändå.
Kommer du åka på något förberedelseläger?
Jag var på ett på Stenungsön med ca 100 andra STS:are. Det var så roligt, önskar bara att man fått mer tid att umgås! Annars har jag inget annat förberedelseläger.
Vad ser du mest fram emot?
Upplevelsen att bo i en helt ny familj som blir som ens andra familj, lära mig prata bättre engelska, frågor och fördomar jag kommer få höra om Sverige (typ om isbjörnar och ABBA eller så), nya vänner, testa nya sporter, thanksgiving, den schoolspriten som finns, halloween osv. Listan kan göras lång!
Vad fruktar du mest?
Borde kanske säga "att gå upp 20 kg i vikt, ohh noooo", och klart jag är lite rädd för det, men inte så att jag fruktar det något fruktansvärt. hehe. Fruktar att jag ska längta hem, att mina värdföräldrar eller syskon och jag inte kommer komma överens eller att det skulle hända något med mina nära och kära här hemma.
Vill du prova någon ny sport?
Jajaja, självklart! Vill prova softball, volleyboll (okej inte helt ny, gick ett tag), gymnastik eller dans, simning, lacrosse och kanske basket. Finns säkert fler jag inte kommer på nu.
Vad kommer du sakna mest?
Jag tror jag kommer sakna språket, att den första tiden inte kunna uttrycka sig med sån precision man skulle vilja. Jag kommer även sakna min familj, släkt, vänner, mitt rum, min klass och marabou + knäckebröd. Det är tur att man kan skicka sånt med paket (hehe, till alla er som känner att ni vill supporta mig). Kommer nog sakna lite mer av det svenska köket!
I USA, kommer du åka på en resa arrangerad av organisationen?
Som det ser ut nu så ska jag inte det. Men man ska aldrig säga aldrig.
Namnge tre platser du vill besöka i ditt land:
Alltså vet ju inte alla fina ställen man borde besöka, men av dem jag kommer på skulle jag vilja besöka Grand Canyon (Arizona), Kalifornia/Florida/Hawaii vid en strand så jag kan lära min surfa och Las Vegas pga, det ser så himla annorlunda och häftigt ut!
Tror du att det kommer att bli ett bra år?
Det är omöjligt att veta nu. Jag kommer uppleva något som sedan kommer påverka hela mitt liv. Men ja, jag tror ändå att året kommer bli bra. Det blir vad man gör de till!
Visa approved!
Fick mitt visum godkänt på Amerikanska Ambassaden igår, ska berätta mer om det men nu ska jag sova! Fast måste länka lite bra nattmusik först <3
25 days.
25 dagar alltså. Tagg.
Avskedsparty.
Agnes, Ellen, Alice, Sara, jag, Johanna, Hanna.
I söndags (den 30:onde juni), var jar jag inbjuden på hejdåkalas hemma hos Agnes. Vi samlades hela vårt gäng, allihopa, för sista gången på ett helt år. Näst intill iallafall. Vi drack välkomstdrink ute i trädgården och blev sedan överraskade när vi kom in och alla hade fixat iordning jättefint! Vi åt mat, tårta, såg på gamla kort och filmer från alla år och pratade. Mest av allt hade vi roligt och skrattade.
Jag mår så bra med dessa tjejer. Man behöver verkligen aldrig tänka på hur man ser ut eller vad man säger, allting är bara så avslappnat mellan oss. Vi är alla ganska olika men vi kompletterar varandra, och det är så himla bra med oss. Jag har känt Alice, Agnes och Sara i 10 år. Johanna, Ellen och Hanna har jag kännt i 4 år. Jag är så glad att vi träffade på dem som små fjortisar i 7:an, att vi började hänga med varandra. Vi har blivit lite som systrar nu känns det som. Vi har så många minnen och så många saker att göra framför oss när jag och Sara kommer tillbaka. Jag älskar er alla, mina bästa vänner <3
One month.
Idag är det en månad kvar tills jag lämnar lilla Lidköping (och hela Sverige, hehe) för ett år i USA. Jag kan fortfarande inte greppa att jag verkligen ska åka. Det är inte möjligt att det jag velat så himla många år nu verkligen ska hända på riktigt! Jag kommer bo en bit bort. 7300 km ungefär. 730 mil. På andra sidan av ett hav.
Just nu är jag bara så lycklig över allt, det är sommar och allt är bra, tralalala!
STS-lägret
Tog med kameran men tog inga bilder... Därför tar jag bilder från facebook istället!
Jag var ju alltså på STS-läger förra helgen. Vi var ett så himla gött gäng, kändes som man kunde prata med alla där om vad som helst! Tyvärr var längret så kort, vi kom dit på fredag kväll och åkte till Göteborg på söndag förmiddag. Det blir nog någon annan träff i alla fall så jag kommer förhoppningsvis möta några av alla jag mötte i helgen innan alla åker iväg. I vart fall kommer jag säkert träffa folk när jag ska till Stockholm för att söka visum!!
Högst upp till vänster; Rebecca (dela rum, woop). Nedan till vänster syns även Anna (rumskompis också, wie). Sedan är det Sara och jag, (extremt skev blick + allt är osymetriskt med mig, jag mådde faktiskt bra den kvällen, lovar.)
Nu när man har haft lägret känns det som att allt är så nära! Är så otroligt glad (måste säga de igen) att jag har fått värdfamilj! På mötet på söndagen skulle alla presentera sig för alla STS:are och våra föräldrar och säga vart man skulle. Jag kunde ju säga staden och jag blev faktiskt förvånad över hur få som fått sin värdfamilj. Trodde kanske 40% hade fått familj men det var nog knappt 10%.
I alla fall, lägret var jättebra, var så gött att träffa folk som också ser fram emot detta och som inte bara nickar när man berättar något utan är engagerade och nyfikna. Träffade en tjej som hette Frida också som tyvärr inte fanns med på bild. Hon har hamnat i delstaten under mig, Arkansas. Vi pratade/lärde känna varandra lite och vi kommer definitivt Skypea varandra under året och förhoppningsvis kanske vi kan träffas någon gång i USA också! Sån himla go människa!
Kommer nog skriva lite mer detaljerat om lägret men inte precis just nu. goodnight.
27 april. på lägret.
Ligger nu i en säng i ett litet rum med 4 människor jag aldrig träffat tidigare. Rummet är heltblått med två våningssängar + en enkelsäng där jag ligger och det är verkligen litet. Kom hit vid halv sju, åt middag, gick till föreläsningslokalen (som är en kyrka) där alla ledare presentera sig själva och lite om sina år som utbytesstudenter. Det var sjukt kul men jag var väldigt trött och satt typ längst bak så fick ont i nacken av att sträcka mig när jag försökte se. Vi är alltså över 100 STS:are här och utav dem ska väl 95% till USA. Dock är det en i mitt rum som ska till Japan vilket är grymt coolt! Sen ska en till Kanada också vilket är nice.
Efter föreläsningen var det typ mingel, te och kvällsmacka och det kändes mysigt, även fast ledarna kunde typ fixat lite mer så man blandades lite. Fick prata med flera människor om vart de skulle åka och om deras liv och blev så glad över hur många underbara människor det verkar finnas! Känns som att alla är så sociala och har bra åsikter och vill saker med sina liv. Majoriteten är tjejer (typ 90%) men de finns killar också. Nu ska jag sovaaaaaa...
P.s. Imorgon ska vi lyssna på den amerikanska STS-bossen typ. Taggad på att höra hur allt fungerar osv. Blir bra träning på att förstå också!
P.s. 2. Är så glad över att jag har hamnat i en stad med över 100 personer typ, idag berättade några om sina år där skolan (4 årskurser) bestod av 20 personer och jag vet att man ska uppleva nytt och därför vill jag ha något större. Har ju bott i småstäder hela mitt liv! I alla fall är jag så lycklig just nu, fast så himla synd att skolan sabbar hela min glädje. Meeeeen, nu tänker vi inte på det.
STS-läger
Efter skolan idag har jag 1000 saker att göra på två timmar men sedan ska jag äntligen sätta mig på tåget och rulla mot Göteborg för att bli upphämtad av människor med gula STS-skyltar och jackor. Jag kommer spendera helgen på Stengungsön, som ligger någon timme utanför Göteborg. Tyvärr måste jag nog ta med lite plugg och så för att bli klar med två inlämningar. Surt. Men tror ändå de kommer blir fett, fast vi inte kommer tälta! Kommer träffa massa andra människor som vill samma sak, leva i ett annat land. Ser framför mig hur vi sitter runt en lägereld, grillar marshmallows och pratar om allt vi vill göra under året. Haha, lovar, de kommer regna och vi kommer sitta med varsin korv med bröd i handen och vara osociala. Fast nej. Det kommer vara bra.
North eller West?
Har nu haft svenska nationella, det känns bra. Nu ska jag gå i skolan och sedan ska jag direkt till jobbet.
Förra veckan fick jag ju placering hos både familj och vilken skola jag ska gå i. I brevet stod det att jag skulle gå i Lee's Summit North High School men ovanför hade STS skrivit att det var i Lee's Summit West High School jag skulle i. Min värdsyster går i North så självklart vill jag gå där. Jag skrev och frågade STS och skrev till min värdmamma som skulle ringa och prata med skolan. Idag fick jag mejl från båda som sa att det hade blivit en missförstånd och att jag självklart ska gå på samma skola som Abby!
Idag lyser solen och trots allt i skolan är jag glaaaaad.
Förresten tog Abby körkort igår på hennes födelsedag och det är ju hur nice som helst! Jag fattar verkligen inte att jag ska åka dit om bara 4 månader!!
