Klockan 08.00 den 8:onde juli var jag i Stockholm och stod i en 100 meter lång kö utanför den amerikanska ambassaden. Jag hade fyllt i och skrivit ut vad som skulle tas med, förutom kuvertet där passet och ditt nya visum ska skickas tillbaka i. Jag hade fått instruktioner av STS att beställa vad jag trodde var ett kuvert från posten. Väntade på att det skulle komma i brevlådan, men hade ju heeelt missuppfattat vad det handlade om. Så när jag stod där i kön trodde jag att de skulle ha mitt kuvert på ambassaden. Jag hade fått en streckkod och ett slags kvitto som jag misstänkte hade något att göra med saken, direkt när jag betalat på posten (köpte online) och jag hade skrivit ut det och tagit med mig det för säkerhets skull. Det visade sig vara en bra chansning. 

 

I kön frågade jag många andra, och alla hade med sig kuvert, några med 12 frimärken, andra med endast 1. Jag såg ingen som hade samma "kvitto" som jag. Blev informerad om att man var tvungen att ha med sig ett eget kuvert in, och som tur är hade jag världens snällaste pappa med mig som gick iväg för att köpa det någon kilometer bort medan jag stod kvar i kön. Han kom tlllbaka efter en halvtimme och då hade jag rört mig 2 meter framåt i kön. Efter 2 timmars köande var det äntligen (heh, var rätt nervös då) min tur att få gå in. 

 

Den stora byggnaden stod en bit in på det inhängnade området och när man skulle in fick man först gå fram till ett litet "hus" vid staketet (är medveten om att denna beskrivning inte gör verkligheten rättvisa) och där skulle man lämna in passet. Sedan stod de poliser innanför och bad en visa skosulorna (så man inte bar med sig bomber under skorna), innan man fick komma in och göra en vanlig flygplats-undersökning. Därefter fick man följa en gul linje(och senare en liten gång) upp till det stora huset. Jag hade förväntat mig större väntrum, stenväggar och tre diskar som vid en flygplansincheckning typ. Istället var det som ett väntrum som såg ut precis som ett hos tandläkaren eller vårdcentralen. Stolar i rader, en tv, flera små luckor och bås där man skulle gå fram och göra det man skulle och en allmänt väldigt avslappnad miljö. Fick ta en kölapp det första jag gjorde och satt sedan och pratade med en kompis från STS-lägret, Anna, som var precis innan mig. 

 

När det blev ens tur att gå fram med kölappen skulle man lämna in alla papper man hade med sig till en person i en lucka. Jag lämnade in allt utan post-kvittot, men la sedan in det mot slutet och sa något i stil med "jag har den här också, jag vet inte om det hjälper?" I vart fall så klippte hon ut "kvittot" och tejpa på kuvertet, och så var de klart! Kändes så otroligt skönt, det var kuvertet som flest hade gjort fel på, såg flera som fick nya instruktioner om hur de skulle göra. Själv satte jag mig och vänta på nästa upprop som var fingeravtrycken. Fick lämna avtryck av alla 10 fingrarna, gick snabbt och fick sätta mig igen. Nästa stopp var intervjun, som började med att jag fick ta om några fingeravtryck för det hade blivit något fel. Frågorna löd ungefär såhär:

 

- What are you going to do in America? (Vad ska du göra i Amerika?)

- How many years do you have left in school when you come back? (Hur många år har du kvar i skolan när du kommer hem?)

- Where in the US are you going? (Vart i USA ska du åka?)

- Have you gotten your host family yet? (Har du fått din värd-familj ännu?)

- Have you talked to them? (Har du pratat med dem?)

- Do they seem nice? (Verkar de snälla?)

 

Sedan fick jag tillbaka alla papper utom mitt pass, som kom 2 dagar senare med ett visum i kuvertet!

 

Mitt tips till er som ska till ambassaden någon gång är att fixa det där med kuvertet, fråga hellre flera gånger innan, det kunde jag gjort och sluppit viss stress. Och att komma i tid, de tar bara in folk på ambassaden fram till 11.00 eller om det är 11.30. När jag gick därifrån (10.45), var det lika lång kö som när jag kom. 

 

Det var mitt besök på amerikanska ambassaden.